Äntligen kom de! Den 11/2 anlände de små telningarna. De två första kom mellan 15.30-16.05 och de andra två kom mellan 18.30-19.07. Jag vill nog först se att de alla mår bra och går upp i vikt som de ska innan bilder kommer, så måndag får det bli om allt är väl. Den som väntar på något gott kan aldrig vänta för länge.
Dottern kom hem och då hade redan den första kommit och den andra var på väg. Hon ringde mig på jobbet alldeles panikslagen, "vad ska jag göra, de kommer". Jag kastade mig i bilen och svor över att jag missat förlossningen. Kom hem och där låg två ljuvliga små kryp! Men Chess var inte riktigt lugn utan for omkring i korgen till och från. Ringde min ovärderliga kontakt och frågade hur det skulle se ut och vad göra. Hon sa "tag det lugnt, återkom senare, eller om något händer".
Chess mage gick i vågor till och från, vilket gjorde att vi nog trodde att hon hade värkar. Och 18.30 kommer det helt plötsligt en ny liten individ. Chess slickade den fri från fostersäcken och åt upp moderkakan, samtidigt som hon bet av navelsträngen. Efter den här nya telningens ankomst var hon lugn ett litet tag för att sedan bli orolig igen, men den här gången dröjer det ett bra tag innan jag ser en ballong sticka ut, hmm, det känndes inte riktigt rätt. Såg inte ut som gången innan.
Helt plötsligt glider en liten kattkropp ut efter att Chess tagit i ordentligt. Kroppen rör sig men huvudet är kvar. När kroppen blir stilla fast Chess slickar den tar jag tag i axlarna och drar försiktig och plopp kommer huvudet ut. Den rör sig inte så mycket även fast Chess slickar, men hon slickar kroppen och inte huvudet. Jag pillade försiktigt bort hinnan från nosen och då fnyser den, sedan börjar den gudskelov att röra på sig, om än något slött. Den orkar inte riktigt med, jag ringer min kontakt och hon säger att jag ska ge den en droppe dextropurlösning och det gjorde jag, men det tog ändå, enligt mig evigheter innan den över huvudtaget börjar intressera sig för att börja leta efter mat. Klockan 21.00 lyckades jag få den att greppa en "tutte". Puh. Men nu är det klart.
De små är här!! Och de är så söta! Chess är en duktig mamma och hon är precis som vi, SÅ STOLT.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar